Fotografering av natthimlen

Vi på EMS Design är nästan alltid ute efter nya samarbeten och när vi ser något bra som vi gillar är vi snabbt där för att skapa kontakt. I detta fall så handlar det om en bild tagen en natt på Gotland som vi tyckte var extremt snygg och passar till oss och vårt arbete inom webbdesign. Denna bild är tagen av Carl Bergstrand, fotograf som har en egen hemsida där du kan se och köpa alla hans bilder. Här följer ett stycke om hur Carl ser på fotografering och vad man ska tänka på samt hur det går till när man tar ett foto under natten.

Att fotografera en natthimmel

Att fotografera natthimlen innebär för mig två saker: Att sätta skärpan och att efterbehandla bilden för att få betraktaren att känna förståelse för scenen, och förhoppnings få en känsla. Natthimlen ser förstås inte ut så här. Du kan se hur kameran ser det, där den vänstra delen av ”Spring Stories” är nästintill helt ”ren” och ur kameran, utan någon redigering. Om du orkar och vill, klicka in på www.carlbergstrand.se/en-bild så kan du se hur redigeringen har gått till.

Nattfoto, och främst fotografering av Vintergatan, vår galax, kräver planering och tur, och att sömmen bortprioriteras. Under våren, innan sommarens ljusa nätter tar över, är det möjligt att ta fantastiska 180°-panoraman av Vintergatan. Den mest fantastiska delen av vår galax reser sig i sydost och sedan tunnas området av stjärnhopar, gasmoln, struktur och dynamik ur under sin vandring mot nord/nordväst. Problemet och utmaningen med det här är att så många faktorer måste stämma överens. Månen måste vara borta, eller iallafall långt under horisonten. Vädret måste stämma. Dessutom sker fotograferingen med fördel strax innan soluppgången, eller rättar sagt strax innan solen står närmre horisonten än 14-15°. Efter det färgas himlen sakta men säkert, och fortare och fortare blå, orange och Vintergatans textur och färger suddas snabb ut av ljuset. Alltså innebär det att jag har ställt klockan på 01.30, druckit kaffe, och åkt ut. Fotat fram till ca 04.00, åkt hem, sovit 30 minuter och sedan haft en skum dag framför mig. Jag tror att Gotland den här säsongen uppbådat 20 tillfällen för liknande bilder. På ett år alltså. Till hösten ser vintergatan helt annorlunda ut och ”står” mer rakt upp på himlen i sydväst.

Sådana här bilder och äventyret det är att fotografera dem, ger mig massor av energi. Det är fullständigt slående att stå ensam ute på en vindpinad holme eller vid ett par väderkvarnar, eller vid havet alldeles själv, endast med följet av din kreativitet och dina känslor. Vissa nätter vill jag inte ska ta slut. Det är verkligen fantastiskt vackert, och en känsla jag verkligen vill förmedla genom det jag gör.
På sistone har jag tryckt mina bilder, och hittat ett format som blir rätt. Bredden på de tavlor du kan hitta i min shop är nästan genomgående, med ett undantag, 120x50cm. Med 5cm vit kant runt om pratar vi en skapelse på 130×60, vilket är ett magiskt format att ha på väggen. Vilken som helst. Jag måste verkligen trycka på att skillnaden på att se den här bilden på skärm, och som tavla, är milsvid.

Slutligen undrar säkert många vilka inställningar jag använder och hur det går till att ta sådana här bilder.

Ofta tar jag två lager, ett ”himmel-lager” bestående av 10 bilder i ett panorama, från sydost till nordväst, i porträtt läge, dvs kameran på högkant. Inställningarna är ƒ1.8-2.2, 20 sekunder slutartid, ISO800-3200 (varierar alltså). Sedan tar ett bottenlager, för förgrunden och marken med liknande inställningar, bara längre slutartid. Jag använder alltid det befintliga ljuset och målar aldrig med lampor eller liknande för att ljusa upp förgrunden.

Efter det följer mellan 5-30 timmar i Photoshop för att få ihop allt färgmässigt, korrigera panoramat, klona bort flygplan/satelliter, lägga extra skärpa och kontrast på Vintergatan och jobba något med färgbalansen i helheten. Som sagt, titta gärna in på www.carlbergstrand.se så förstår du lite mer.

Aktuellt:
– Publicerar snart en bok om det gotländska ljuset om natten, fotografering, norrsken och Vintergatan.